Vi har fyllt år, därav dålig  blogguppdatering.

Vi har haft jättekul. Först hade Pernilla och jag kalas i lördags då vi bjöd flera gemensamma kompisar. Jag fick flera fina presenter och jag blev jätteglad för en rosa hatt. Den var fin och vi skrattade hysteriskt.

Igår hade Susanna och jag kalas hos henne. Det var jättemysigt med hennes barn i fokus.

Älska varandra!

Det gör ont i mig närjag tänker på det. Så nu vill jag gärna ta upp detta böneämne.

Be för det ni ocså!

Herre, kom led dessa länder ur krigets fasor, led de in i fredens välsignelse.
 Läk det som är trasigt och förbarma dig över människor som har ont.

Trösta de som gråter.

Efter att ha läst Hundra och en dag av Åsne Sererstad och Flykten från Irak av Sandra lee, två  biografier med Irak som fokus har jag fått upp ögonen för Iraks folk. Dom är krigets offer och värdig all respekt. Vad hemskt om de möter rasism efter en ångestfylld flykt från sitt älskade hemland..

Oj vad jag grät.