I kväll har jag varit på en passionsgudstjänst i skogskapellet. Vi sjöng denna psalm och jag träffade pappa. Markus var präst. Jag promenerade båda vägarna.

1.
O huvud, blodigt, sårat,
av smälek höljt, och spe.
O huvud, slaget, fårat
och böjt i kval och ve.
O huvud som skall siras
med ärans krans en dag,
men nu med törne viras,
dig ödmjukt hälsar jag.

2.
Från anletsdrag som brunnit
av helig kärleks glöd
all fägring har försvunnit
inför den bittra död.
Snart är din stund, den sista,
då livets kraft förgår,
då ögonen skall brista
och hjärtat mer ej slår.